SP v.48
Idag tittade vi på funktionalismen som inte bara handlar om formspråk utan även innehåll. Ett hus i äkta funkisstil har rätt ljusinsläpp, livsbefrämjande utsikt, god utrusting och levnadsvänlig planlösning. Design och politik hand ihand. För det var i början av 1900-talet som bra bostäder skulle byggas till den allt mer växande stadsbefolkningen. Luftigt och ljust skulle det vara i folkhemmet. Många byggander idag påminner om funkishus, men det är oftast bara en kopia av formspråket.
Man säger rent generellt att rörelsen startade på 20-talet. I Sverige kom Stockholmsutställningen 1930 att stå som representant för den nya stilen. Så kom andra världskriget och satte stopp för funkisen i Europa, men vi i Sverige som klarat oss undan bombning och occkupation kunde utveckla funktionalismens tankar i så väl arkitekturen som i designen.
Sen såg vi på Man Rays härliga fru som hade underbara glasögon och en go inställning till livet.
Nästa vecka kan de som behöver hjälp komma till skolbiblioteket kl. 12.50. Vi har ingen sal så då är vi där istället. De som klara sig själva behöver inte komma och anmäla sig.
V. 50 ska ni lämna in er arbeten och jag tror att jag ska ändra planerna för den lektionen. Vi tar frågetävlingen v. 50 i stället för v. 51 så kan vi ta utvärdering och sådant sista veckan istället.
/Angelica
Man säger rent generellt att rörelsen startade på 20-talet. I Sverige kom Stockholmsutställningen 1930 att stå som representant för den nya stilen. Så kom andra världskriget och satte stopp för funkisen i Europa, men vi i Sverige som klarat oss undan bombning och occkupation kunde utveckla funktionalismens tankar i så väl arkitekturen som i designen.
Sen såg vi på Man Rays härliga fru som hade underbara glasögon och en go inställning till livet.
Nästa vecka kan de som behöver hjälp komma till skolbiblioteket kl. 12.50. Vi har ingen sal så då är vi där istället. De som klara sig själva behöver inte komma och anmäla sig.
V. 50 ska ni lämna in er arbeten och jag tror att jag ska ändra planerna för den lektionen. Vi tar frågetävlingen v. 50 i stället för v. 51 så kan vi ta utvärdering och sådant sista veckan istället.
/Angelica
SP. 47
Vi pratade om Surrealismen och såg på filmen "den andalusiska hunden" av Salvardor Dali och Luis Bunuel.
Surrealismen opponerade sig mot kyrkan och borgerligheten och fick snabbt fäste i Spaniens konstärskretsar - annars var Paris ismens hemort. Målet var att göra skandal genom att plocka upp det som finns i det undermedvetna och i drömmarnas värld. Man brukar känna igen surrealismen på att det är saker i konstiga sammanhang. Surrealismen kan vara abstarkt också - titta på Yves Tanguy. Många dadaister blev senare surrealister - bland annat Man Ray.
Vi tittade på en dokumentär om Man Ray som inte är lika bra som den där han berättar själv. Nästa vecka tar jag med mig den andra filmen och visar väl valda delar ur den. Nästa vecka kommer vi att titta lite på funkisen och även prata om Hitler och vad han lyckades åstadkomma med sin konstiga syn på icke-arier och abstrakt konst.
Nästa vecka börjar vi med vanlig lektion och lektion nr 2 får alla jobba med frågorna och om man vill gå i väg till biblioteket och göra det så är det ok. Veckan därpå har vi inte hörsalen, men vi har fått en annan lektionssal i K-huset ( se nedan), men jag föreslår att vi går till biblioteket.
/Angelica
Surrealismen opponerade sig mot kyrkan och borgerligheten och fick snabbt fäste i Spaniens konstärskretsar - annars var Paris ismens hemort. Målet var att göra skandal genom att plocka upp det som finns i det undermedvetna och i drömmarnas värld. Man brukar känna igen surrealismen på att det är saker i konstiga sammanhang. Surrealismen kan vara abstarkt också - titta på Yves Tanguy. Många dadaister blev senare surrealister - bland annat Man Ray.
Vi tittade på en dokumentär om Man Ray som inte är lika bra som den där han berättar själv. Nästa vecka tar jag med mig den andra filmen och visar väl valda delar ur den. Nästa vecka kommer vi att titta lite på funkisen och även prata om Hitler och vad han lyckades åstadkomma med sin konstiga syn på icke-arier och abstrakt konst.
Nästa vecka börjar vi med vanlig lektion och lektion nr 2 får alla jobba med frågorna och om man vill gå i väg till biblioteket och göra det så är det ok. Veckan därpå har vi inte hörsalen, men vi har fått en annan lektionssal i K-huset ( se nedan), men jag föreslår att vi går till biblioteket.
/Angelica
SP V.45
Modernismen startade i slutet på 1880-talet och när bollen väl börjat rulla så gick den inte att stoppa.
Detta lektionspass började i Tyskland och med Expressionismen i början av 1900-talet. Expressionismen är den -ism som sträcker sig in i vår egen samtid och som omfattar många (alla) konstarter. Vi tittade på måleri, dans, film och lyssnade på Schönberg och hans tolvtonsmusik.
Från Tyskland gick sedan färden till Italien och den manschauvinistisk konströrelsen som kallas Futurismen. Rika snobbiga killar som älskade flygplan, bilar och den nya framtiden. De hyllade krig, ville riva museum och tillbad industrialismen. Kvinnor gjorde sig icke besvär. Mycket finns att säga om dessa män som dessutom allierade sig med fascisterna, men vilken konst!!! Bullermusik, ljuddikter, bilder som fångar rörelsen; svalor på flykt. Futuristerna experimenterade mycket med fotot för den konstarten kunde utan jämförelse med andra konstarter fånga rörelsen. De experimenterade med alla konstarter och sprängde gränser.
Tills slut pratade vi om dadaismen som uppstod i Zürich 1916 som en protest mot krigets fasor, borgerligheten och rörelsen gav sig på konsten som den var då. Dadaisterna ville precis som alla de andra rörelserna skapa ny konst i protest mot borgerligheten och det gamla och förlegade. De var anarkister, nihilister och avantgardister. De flesta dadaisterna skapade sin konst med glimten i ögat, Den tyska dadaismen var däremot mer politisk och argare än den franska. Dadaisterna skapade sin ”antikonst” av redan tillverkade saker – ”ready-mades” och kallade sina konstverk för "sabotage".
När kriget tog slut 1918 ebbade rörelsen sakta ut och många av dadaisterna blev senare surrealister.
Men nydadaism ser man fortfarande exempel på.
Nästa gång ska vi prata om surrealismen och se på en surrealistisk film.
V. 46 har vi ingen Kulturhistoria och sedan ser det ut enligt följande:
V.47 onsdag 12.50-15.00 – surrealismen – och filmen om Man Ray
V.48 onsdag 12.50-15.00 – funkis och lite annat sånt – arbete med ismerna
V.49 onsdag 13.50 -15.00 (annat klassrum K31 el. K37 eller kanske skolbiblioteket ?) – arbete med ismerna
V.50 onsdag 13.50 -15.00 – inlämning – utvärdering etc.
V. 51 onsdag 13.50-15.00 – Quiz
V. 03 onsdag 12.50 – 15.00 – möjlighet att prata betyg och säga hej då.
Lycka till på Nationella 12 november
/Angelica
För lite hjälp med fotofrågan se här: Eadweard Muybridge
Detta lektionspass började i Tyskland och med Expressionismen i början av 1900-talet. Expressionismen är den -ism som sträcker sig in i vår egen samtid och som omfattar många (alla) konstarter. Vi tittade på måleri, dans, film och lyssnade på Schönberg och hans tolvtonsmusik.
Från Tyskland gick sedan färden till Italien och den manschauvinistisk konströrelsen som kallas Futurismen. Rika snobbiga killar som älskade flygplan, bilar och den nya framtiden. De hyllade krig, ville riva museum och tillbad industrialismen. Kvinnor gjorde sig icke besvär. Mycket finns att säga om dessa män som dessutom allierade sig med fascisterna, men vilken konst!!! Bullermusik, ljuddikter, bilder som fångar rörelsen; svalor på flykt. Futuristerna experimenterade mycket med fotot för den konstarten kunde utan jämförelse med andra konstarter fånga rörelsen. De experimenterade med alla konstarter och sprängde gränser.
Tills slut pratade vi om dadaismen som uppstod i Zürich 1916 som en protest mot krigets fasor, borgerligheten och rörelsen gav sig på konsten som den var då. Dadaisterna ville precis som alla de andra rörelserna skapa ny konst i protest mot borgerligheten och det gamla och förlegade. De var anarkister, nihilister och avantgardister. De flesta dadaisterna skapade sin konst med glimten i ögat, Den tyska dadaismen var däremot mer politisk och argare än den franska. Dadaisterna skapade sin ”antikonst” av redan tillverkade saker – ”ready-mades” och kallade sina konstverk för "sabotage".
När kriget tog slut 1918 ebbade rörelsen sakta ut och många av dadaisterna blev senare surrealister.
Men nydadaism ser man fortfarande exempel på.
Nästa gång ska vi prata om surrealismen och se på en surrealistisk film.
V. 46 har vi ingen Kulturhistoria och sedan ser det ut enligt följande:
V.47 onsdag 12.50-15.00 – surrealismen – och filmen om Man Ray
V.48 onsdag 12.50-15.00 – funkis och lite annat sånt – arbete med ismerna
V.49 onsdag 13.50 -15.00 (annat klassrum K31 el. K37 eller kanske skolbiblioteket ?) – arbete med ismerna
V.50 onsdag 13.50 -15.00 – inlämning – utvärdering etc.
V. 51 onsdag 13.50-15.00 – Quiz
V. 03 onsdag 12.50 – 15.00 – möjlighet att prata betyg och säga hej då.
Lycka till på Nationella 12 november
/Angelica
För lite hjälp med fotofrågan se här: Eadweard Muybridge
SP v.43
Nu har vi startat nästa arbetsområde. En inledning till modernismen och ett smakprov på hur impressionismen tog sin början var vad vi gjorde i onsdags.
Sammanfattningsvis kan man säga att det ser ut så här:
Olika saker som bidragit till att konsten, dansen, teater, måleriet etc. ändrar sig i början av 1900-talet:
✸ Industrialismen – arbetarrörelsen – nya politiska idéer.
✸ Intresset för arkeologi – upptäckten av äldre primitiva kulturer – primitivism
✸ Ny bild av människan – Freud med psykologin. Darwin med utvecklingsläran.
✸ tekniken – tåg som snabbt tar oss till nya ställen – nya mötesplatser för konstnärerna
✸ Nya utmaningar. Nya konstformer – filmen och fotokonsten – bildkonstnären måste utvecklas.’
Impressionismen startade 1874 i Paris när några konstnärer med Claude Monet i spetsen ställde ut tavlor där motivet var återgivet i färgklickar och med det aktuella ljuset i fokus. Kritikerna rasade och skrek att detta bara var ytligt kludd. Bara intryck!
Fredagen ägnades åt att få de som lämnat in sina arbeten fick tillbaka de och resten av lektionen gick åt till att titta på modet i Sverige under 100 år.
Efter lovet ska vi djupdyka i fler –ismer och sedan är det arbete med häften och frågor som gäller.
Ha ett gott lov – vi ses i november!
/Angelica
Sammanfattningsvis kan man säga att det ser ut så här:
Olika saker som bidragit till att konsten, dansen, teater, måleriet etc. ändrar sig i början av 1900-talet:
✸ Industrialismen – arbetarrörelsen – nya politiska idéer.
✸ Intresset för arkeologi – upptäckten av äldre primitiva kulturer – primitivism
✸ Ny bild av människan – Freud med psykologin. Darwin med utvecklingsläran.
✸ tekniken – tåg som snabbt tar oss till nya ställen – nya mötesplatser för konstnärerna
✸ Nya utmaningar. Nya konstformer – filmen och fotokonsten – bildkonstnären måste utvecklas.’
Impressionismen startade 1874 i Paris när några konstnärer med Claude Monet i spetsen ställde ut tavlor där motivet var återgivet i färgklickar och med det aktuella ljuset i fokus. Kritikerna rasade och skrek att detta bara var ytligt kludd. Bara intryck!
Fredagen ägnades åt att få de som lämnat in sina arbeten fick tillbaka de och resten av lektionen gick åt till att titta på modet i Sverige under 100 år.
Efter lovet ska vi djupdyka i fler –ismer och sedan är det arbete med häften och frågor som gäller.
Ha ett gott lov – vi ses i november!
/Angelica
SP v.40
Onsdagen ägnades åt handledning och betygsprat. Så nu har alla fått en stunds handlening och är förhoppningsvis igång med uppgiften. De som ville fick gå till biblioteket och jobba med epokuppgiften.
På fredag är det fritt arbete. Alla får jobba hemma eller på biblioteket och den som behöver hjälp kan maila eller ringa. INGEN anmälningsplikt.
V. 41 har vi bara kulturhistoira på fredag. Då har vi lektion som vanligt. Tänkte att vi skulle smygbörja på nästa arbetsområde..
V.42 är det inlämning och redovisning som gäller. Muntliga redovisningar tar vi på fredag.
Läs de allmänna råden om vad du ska tänka på när du gör arbeten och hör av dig om du vill bollar idéer.
Skriftligt arbete ska vara på 6 sidor. Man får gärna göra en muntlig presentation av sitt arbete. Det bör inte vara mer än cirka 5 minuter långt. Säg gärna till om du vill göra en presentataion så att jag vet hur mycket tid vi ska avsätta.
Muntligt arbete ska inte vara längre än 20 minuter. I salen kan man använda cd,dvd,video, internet, USB - passa på att utnyttja möjligheterna i lektionssalen.
Gör det arbete du själv skulle vilja läsa/se!
/Angelica
På fredag är det fritt arbete. Alla får jobba hemma eller på biblioteket och den som behöver hjälp kan maila eller ringa. INGEN anmälningsplikt.
V. 41 har vi bara kulturhistoira på fredag. Då har vi lektion som vanligt. Tänkte att vi skulle smygbörja på nästa arbetsområde..
V.42 är det inlämning och redovisning som gäller. Muntliga redovisningar tar vi på fredag.
Läs de allmänna råden om vad du ska tänka på när du gör arbeten och hör av dig om du vill bollar idéer.
Skriftligt arbete ska vara på 6 sidor. Man får gärna göra en muntlig presentation av sitt arbete. Det bör inte vara mer än cirka 5 minuter långt. Säg gärna till om du vill göra en presentataion så att jag vet hur mycket tid vi ska avsätta.
Muntligt arbete ska inte vara längre än 20 minuter. I salen kan man använda cd,dvd,video, internet, USB - passa på att utnyttja möjligheterna i lektionssalen.
Gör det arbete du själv skulle vilja läsa/se!
/Angelica
SP V.39
Alla som hade lämnat in ”den lilla uppgiften” fick tillbaka sina arbeten med en kommentar.
Det är överlag bra arbeten. Hög kvalitet på ämnesval och texter. Ett genomgående problem är dock att många har svårt att hålla sig till en röd tråd genom hela arbetet.’
För ett MVG KRÄVS det en röd tråd och analys. Inga kompromisser hädanefter.
Jag gick igenom – mycket schematiskt och generellt – de viktigaste kulturhistoriska epokerna:
Antiken
Vi koncentrerar oss på tiden 400 f.kr till cirka 400-500 e.kr
Det är först det grekiska samhället som är i fokus, med demokrati och ett nära förhållande till sina gudar. Här finns grunden till klassisk stil inom skulpturkonsten. Hellenismen är dramatiskare i sitt uttryck.
Det romerska samhället minns vi bäst för sin krigarkonst och arkitektur. Romarna kopierade den grekiska kulturen.
Medeltiden sträcker sig över 1000 år och denna tid fick sitt namn när man ville beskriva tiden mellan antiken och renässansen. Medeltidens kultur präglas till stor del av kyrkan. En blomstringstid för hantverk och (faktiskt) kvinnor.
Renässansen dyker upp redan i slutet av 1300-talet i Italien men landar här uppe i kalla norden först runt slutet av 1500-talet. Renässansen såg tillbaka på antiken och försökte återuppliva tankarna från den tiden. Konstnären upptäcker perspektivet och börjar signera sina tavlor. Operan ser dagens ljus. Individualism och furstendömen.
Barocken avlöser renässansen med dramatiska rörelser, färger och pompa och stått. Kungahusen är mäktiga och förmögna. Naturvetenskap är viktigt.
En stilepok som kommer under 1700-talket är rokokon – den försvinner med franska revolutionen 1789.
Med 1800-talet kommer de många riktningarnas tid. Industrialismens herrar och borgerskapet har makten. Det nya borgerskapet söker sig tillbaka till tidigare stilideal. Baletten utvecklas och stjärnkult och idealisering av kulturutövaren tar sin början.
Nyklassicism och romantik är två inriktningar under seklets första hälft.
Använd läroboken när ni ska fördjupa er.
Vecka 40 ska alla få sina betygssamtal och handledning inför uppgiften. Sedan är det arbete med fördjupningen som gäller. Under v. 40 får ni använda lektionstid till uppgiften. V. 42 ska arbetet vara klart.
/Angelica
Det är överlag bra arbeten. Hög kvalitet på ämnesval och texter. Ett genomgående problem är dock att många har svårt att hålla sig till en röd tråd genom hela arbetet.’
För ett MVG KRÄVS det en röd tråd och analys. Inga kompromisser hädanefter.
Jag gick igenom – mycket schematiskt och generellt – de viktigaste kulturhistoriska epokerna:
Antiken
Vi koncentrerar oss på tiden 400 f.kr till cirka 400-500 e.kr
Det är först det grekiska samhället som är i fokus, med demokrati och ett nära förhållande till sina gudar. Här finns grunden till klassisk stil inom skulpturkonsten. Hellenismen är dramatiskare i sitt uttryck.
Det romerska samhället minns vi bäst för sin krigarkonst och arkitektur. Romarna kopierade den grekiska kulturen.
Medeltiden sträcker sig över 1000 år och denna tid fick sitt namn när man ville beskriva tiden mellan antiken och renässansen. Medeltidens kultur präglas till stor del av kyrkan. En blomstringstid för hantverk och (faktiskt) kvinnor.
Renässansen dyker upp redan i slutet av 1300-talet i Italien men landar här uppe i kalla norden först runt slutet av 1500-talet. Renässansen såg tillbaka på antiken och försökte återuppliva tankarna från den tiden. Konstnären upptäcker perspektivet och börjar signera sina tavlor. Operan ser dagens ljus. Individualism och furstendömen.
Barocken avlöser renässansen med dramatiska rörelser, färger och pompa och stått. Kungahusen är mäktiga och förmögna. Naturvetenskap är viktigt.
En stilepok som kommer under 1700-talket är rokokon – den försvinner med franska revolutionen 1789.
Med 1800-talet kommer de många riktningarnas tid. Industrialismens herrar och borgerskapet har makten. Det nya borgerskapet söker sig tillbaka till tidigare stilideal. Baletten utvecklas och stjärnkult och idealisering av kulturutövaren tar sin början.
Nyklassicism och romantik är två inriktningar under seklets första hälft.
Använd läroboken när ni ska fördjupa er.
Vecka 40 ska alla få sina betygssamtal och handledning inför uppgiften. Sedan är det arbete med fördjupningen som gäller. Under v. 40 får ni använda lektionstid till uppgiften. V. 42 ska arbetet vara klart.
/Angelica
SP v.38
Grunderna för tillverkning av blyinfattade fönster gicks igenom. I de gotiska skelettformade medeltida kyrkorna fanns det utrymme för en ny konstform – det blyinfattade fönstret.
Glaset blåstes i glashyttor till stora fat som man sedan skar ut lämpliga bitar ur. Glaset kunde bemålas och därefter blyinfattade man glaset.
Dags att börja jobba med epokerna. Efter olika genomgångar ska nu klassen fördjupa sig i antiken, medeltiden, renässansen, barocken och romantiken. Från 400 f.kr till 1850 finns det möjlighet att fördjupa sig inom dans, teater, musik, mode, arkitektur, bild och skulptur. Jämför och försök förstå sambandet mellan kultur och samhälle. Vilka tankar var det som styrde de olika epokerna och hur märktes det i kulturen?
Det är fritt fram för egna idéer och arbetsmetoder. Hur var och en ska jobba löser vi i de enskilda samtal som påbörjats nu och som vi ska fortsätta med på fredag (om vi hinner) och nästa vecka. Vad det gäller betygskriterier kan ni titta under rubriken "Råd till redovisningar" längre ner.
Meningen med uppgiften är att ni ska fördjupa era kunskaper om epokerna. Man kan välja att titta på en konstart och göra nedslag i olika epoker och jämföra. Man kan också koncentrera sig på en epok och beskriva flera konstarter och jämföra dessa med varandra. Du ska hela tiden bära med dig frågan "varför" när du jämför och analyserar.
Samhället formar konsten och konsten formar samhället. Hitta trådarna!
Arbetet, som får göras muntligt eller skriftligt enskilt eller tillsammans med någon, bör vara klart v.42.
De flesta har lämnat in sin "lilla" uppgift och nästa gång får ni tillbaka era arbeten - ni som mailat får en kommentar via mailen.
På onsdag är det friluftsdag så vi ses igen på fredag efter WCD.
/Angelica
Glaset blåstes i glashyttor till stora fat som man sedan skar ut lämpliga bitar ur. Glaset kunde bemålas och därefter blyinfattade man glaset.
Dags att börja jobba med epokerna. Efter olika genomgångar ska nu klassen fördjupa sig i antiken, medeltiden, renässansen, barocken och romantiken. Från 400 f.kr till 1850 finns det möjlighet att fördjupa sig inom dans, teater, musik, mode, arkitektur, bild och skulptur. Jämför och försök förstå sambandet mellan kultur och samhälle. Vilka tankar var det som styrde de olika epokerna och hur märktes det i kulturen?
Det är fritt fram för egna idéer och arbetsmetoder. Hur var och en ska jobba löser vi i de enskilda samtal som påbörjats nu och som vi ska fortsätta med på fredag (om vi hinner) och nästa vecka. Vad det gäller betygskriterier kan ni titta under rubriken "Råd till redovisningar" längre ner.
Meningen med uppgiften är att ni ska fördjupa era kunskaper om epokerna. Man kan välja att titta på en konstart och göra nedslag i olika epoker och jämföra. Man kan också koncentrera sig på en epok och beskriva flera konstarter och jämföra dessa med varandra. Du ska hela tiden bära med dig frågan "varför" när du jämför och analyserar.
Samhället formar konsten och konsten formar samhället. Hitta trådarna!
Arbetet, som får göras muntligt eller skriftligt enskilt eller tillsammans med någon, bör vara klart v.42.
De flesta har lämnat in sin "lilla" uppgift och nästa gång får ni tillbaka era arbeten - ni som mailat får en kommentar via mailen.
På onsdag är det friluftsdag så vi ses igen på fredag efter WCD.
/Angelica
SP v.37
onsdag
En epok – romantiken – fick denna gråmulna onsdag, stå modell för hur olika tankar skapar en gemensam plattform för hur kultur utvecklas i en viss tid.
Konst, lite kläder, musik och dans var de konstarter som vi tittade närmare på.
Empiren kom med Napoleon och med honom fick klassicismen ett uppsving i bildkonsten. ”David” var Den stora konstnären efter franska revolutionen. Franska revolutionen var 1789 och efter det följde flera uppror i Europa. Nu var det inte längre kungarna som stod för kultur och smak utan den nya borgarklassen och industriägarna. Konstnären blev fri och fattig och i vissa fall upphöjd till stjärnstatus. Det sättet att se på kändisar har vi än i dag och man kan säga att detta synsätt skapades under början av 1800-talet. Nya ideal!
Romantiken kallas en epok i början av 1800-talet som nästan genomgående stod för dramatik och häftig natur. Inom bildkonsten skulle det gärna vara mörka toner och på väg-att-bli-åska-känsla. Människan skildras som liten, ensam och gärna i olika åldrar. I sällskapslivet gjorde valsen gjorde entré och betraktades i början som oanständig eftersom man höll om varandra och dansade i par hela dansen.
Inom baletten kom tåspets och tyll. Ballerinan skulle sväva fram och verka ha övernaturliga krafter. Vi såg på två avsnitt ut Svansjön. En version var traditionell och den andra var med en ny koreografi. Små svanarnas dans.
På fredag ska vi gå till Bokform och se på utställningen ”Enbokärenbokärenbokärenbok” som ligger på Sven Jonsons gata 2 A, mittemot Trottobar på andra sidan Nissan. Vi samlas i hörsalen och går gemensamt till galleriet.
Läs om oss i HP och lyssna i Radio Halland i dag onsdag.
Nästa vecka ska klassen börja arbeta med fördjupning i ”Epokerna”.
Fundera på hur ni vill arbeta. Ni får full frihet i att arbeta ensamma eller tillsammans med någon annan. Fritt fram om ni vill redovisa skriftligt eller muntligt.
Muntligt: max en kvart
Skriftligt 3-6 sidor.
Hur ni ska arbeta och vilket grepp ni ska ta diskuterar vi nästa vecka.
(Glöm inte Nutida konst uppgiften från Kulturnatten)
Ni kan välja att följa en konstart genom flera epoker, eller ett tankesätt (t.ex. kvinnor i konsten) eller djupdyka i en epok – eller kanske har ni egna idéer om hur ni vill jobba.
Tänk till!!
Arbetet bör vara klart innan v.44.
/Angelica
En epok – romantiken – fick denna gråmulna onsdag, stå modell för hur olika tankar skapar en gemensam plattform för hur kultur utvecklas i en viss tid.
Konst, lite kläder, musik och dans var de konstarter som vi tittade närmare på.
Empiren kom med Napoleon och med honom fick klassicismen ett uppsving i bildkonsten. ”David” var Den stora konstnären efter franska revolutionen. Franska revolutionen var 1789 och efter det följde flera uppror i Europa. Nu var det inte längre kungarna som stod för kultur och smak utan den nya borgarklassen och industriägarna. Konstnären blev fri och fattig och i vissa fall upphöjd till stjärnstatus. Det sättet att se på kändisar har vi än i dag och man kan säga att detta synsätt skapades under början av 1800-talet. Nya ideal!
Romantiken kallas en epok i början av 1800-talet som nästan genomgående stod för dramatik och häftig natur. Inom bildkonsten skulle det gärna vara mörka toner och på väg-att-bli-åska-känsla. Människan skildras som liten, ensam och gärna i olika åldrar. I sällskapslivet gjorde valsen gjorde entré och betraktades i början som oanständig eftersom man höll om varandra och dansade i par hela dansen.
Inom baletten kom tåspets och tyll. Ballerinan skulle sväva fram och verka ha övernaturliga krafter. Vi såg på två avsnitt ut Svansjön. En version var traditionell och den andra var med en ny koreografi. Små svanarnas dans.
På fredag ska vi gå till Bokform och se på utställningen ”Enbokärenbokärenbokärenbok” som ligger på Sven Jonsons gata 2 A, mittemot Trottobar på andra sidan Nissan. Vi samlas i hörsalen och går gemensamt till galleriet.
Läs om oss i HP och lyssna i Radio Halland i dag onsdag.
Nästa vecka ska klassen börja arbeta med fördjupning i ”Epokerna”.
Fundera på hur ni vill arbeta. Ni får full frihet i att arbeta ensamma eller tillsammans med någon annan. Fritt fram om ni vill redovisa skriftligt eller muntligt.
Muntligt: max en kvart
Skriftligt 3-6 sidor.
Hur ni ska arbeta och vilket grepp ni ska ta diskuterar vi nästa vecka.
(Glöm inte Nutida konst uppgiften från Kulturnatten)
Ni kan välja att följa en konstart genom flera epoker, eller ett tankesätt (t.ex. kvinnor i konsten) eller djupdyka i en epok – eller kanske har ni egna idéer om hur ni vill jobba.
Tänk till!!
Arbetet bör vara klart innan v.44.
/Angelica
