SP V.39
Alla som hade lämnat in ”den lilla uppgiften” fick tillbaka sina arbeten med en kommentar.
Det är överlag bra arbeten. Hög kvalitet på ämnesval och texter. Ett genomgående problem är dock att många har svårt att hålla sig till en röd tråd genom hela arbetet.’
För ett MVG KRÄVS det en röd tråd och analys. Inga kompromisser hädanefter.
Jag gick igenom – mycket schematiskt och generellt – de viktigaste kulturhistoriska epokerna:
Antiken
Vi koncentrerar oss på tiden 400 f.kr till cirka 400-500 e.kr
Det är först det grekiska samhället som är i fokus, med demokrati och ett nära förhållande till sina gudar. Här finns grunden till klassisk stil inom skulpturkonsten. Hellenismen är dramatiskare i sitt uttryck.
Det romerska samhället minns vi bäst för sin krigarkonst och arkitektur. Romarna kopierade den grekiska kulturen.
Medeltiden sträcker sig över 1000 år och denna tid fick sitt namn när man ville beskriva tiden mellan antiken och renässansen. Medeltidens kultur präglas till stor del av kyrkan. En blomstringstid för hantverk och (faktiskt) kvinnor.
Renässansen dyker upp redan i slutet av 1300-talet i Italien men landar här uppe i kalla norden först runt slutet av 1500-talet. Renässansen såg tillbaka på antiken och försökte återuppliva tankarna från den tiden. Konstnären upptäcker perspektivet och börjar signera sina tavlor. Operan ser dagens ljus. Individualism och furstendömen.
Barocken avlöser renässansen med dramatiska rörelser, färger och pompa och stått. Kungahusen är mäktiga och förmögna. Naturvetenskap är viktigt.
En stilepok som kommer under 1700-talket är rokokon – den försvinner med franska revolutionen 1789.
Med 1800-talet kommer de många riktningarnas tid. Industrialismens herrar och borgerskapet har makten. Det nya borgerskapet söker sig tillbaka till tidigare stilideal. Baletten utvecklas och stjärnkult och idealisering av kulturutövaren tar sin början.
Nyklassicism och romantik är två inriktningar under seklets första hälft.
Använd läroboken när ni ska fördjupa er.
Vecka 40 ska alla få sina betygssamtal och handledning inför uppgiften. Sedan är det arbete med fördjupningen som gäller. Under v. 40 får ni använda lektionstid till uppgiften. V. 42 ska arbetet vara klart.
/Angelica
Det är överlag bra arbeten. Hög kvalitet på ämnesval och texter. Ett genomgående problem är dock att många har svårt att hålla sig till en röd tråd genom hela arbetet.’
För ett MVG KRÄVS det en röd tråd och analys. Inga kompromisser hädanefter.
Jag gick igenom – mycket schematiskt och generellt – de viktigaste kulturhistoriska epokerna:
Antiken
Vi koncentrerar oss på tiden 400 f.kr till cirka 400-500 e.kr
Det är först det grekiska samhället som är i fokus, med demokrati och ett nära förhållande till sina gudar. Här finns grunden till klassisk stil inom skulpturkonsten. Hellenismen är dramatiskare i sitt uttryck.
Det romerska samhället minns vi bäst för sin krigarkonst och arkitektur. Romarna kopierade den grekiska kulturen.
Medeltiden sträcker sig över 1000 år och denna tid fick sitt namn när man ville beskriva tiden mellan antiken och renässansen. Medeltidens kultur präglas till stor del av kyrkan. En blomstringstid för hantverk och (faktiskt) kvinnor.
Renässansen dyker upp redan i slutet av 1300-talet i Italien men landar här uppe i kalla norden först runt slutet av 1500-talet. Renässansen såg tillbaka på antiken och försökte återuppliva tankarna från den tiden. Konstnären upptäcker perspektivet och börjar signera sina tavlor. Operan ser dagens ljus. Individualism och furstendömen.
Barocken avlöser renässansen med dramatiska rörelser, färger och pompa och stått. Kungahusen är mäktiga och förmögna. Naturvetenskap är viktigt.
En stilepok som kommer under 1700-talket är rokokon – den försvinner med franska revolutionen 1789.
Med 1800-talet kommer de många riktningarnas tid. Industrialismens herrar och borgerskapet har makten. Det nya borgerskapet söker sig tillbaka till tidigare stilideal. Baletten utvecklas och stjärnkult och idealisering av kulturutövaren tar sin början.
Nyklassicism och romantik är två inriktningar under seklets första hälft.
Använd läroboken när ni ska fördjupa er.
Vecka 40 ska alla få sina betygssamtal och handledning inför uppgiften. Sedan är det arbete med fördjupningen som gäller. Under v. 40 får ni använda lektionstid till uppgiften. V. 42 ska arbetet vara klart.
/Angelica
ES V.39
I onsdags var det friluftsdag så Musik hade inte någon Kulturhistoria.
Konst/Textil arbetade vidare på sina uppgifter var och en på sitt håll. Det har kommit önskemål om att få jobba likadant v. 41 och det går bra under förutsättning att alla verkligen blir klara och har allt sitt material med sig v. 42. Jag kommer att finnas i hörsalen till den som vill jobba hos mig. V.42 börjar med att ni sätter upp era saker och det får ni en halvtimme på er att göra. Det går bra att komma klockan 15.00 på onsdagen också, men det måste jag få reda på i förväg – antingen genom mail eller här i bloggen. Resten av lektionen går vi runt och tittar på det som ställts ut och varje grupp/person får 5-10 minuter på sig att presentera sitt projekt.
Teater fortsatte att redovisa de små uppgifterna och det blev återigen en kul och givande lektion. Efter det avslutades betygspraten parallellt medan övriga klassmedlemmar arbetade vidare med den stora uppgiften. Resten av dagen ägnades åt utställningar. Först Kristina Digmans teckningar på Nya stadsgalleriet där alla uppmanades att se på genusperspektivet och jämföra med alla barnböcker som man själv vuxit upp med. Därefter fortsatte promenaden till Bokform och den utställning som jag och bokbindaren Per-Anders Hübner gjort.
Detta gäller teaterklassen framöver:
V. 40: Vi ska prata om utställningarna som vi sett vecka 39. Därefter går jag igenom vad man ska tänka på om man ska skriva/göra en recension. Avslutningsvis ska vi se en film som man kan välja att recensera. Mer om denna uppgift längre fram.
V. 41: Redovisning av 50-70-talsuppgifterna.
V. 42: Introduktion till ”Provocerande Konst”. Starta med fördjupningsuppgiften.
V. 43: Uppsamling. Muntliga redovisningar och inlämning av de uppgifter som inte har blivit klara. När ni går på höstlov ska bara fördjupningsuppgiften i ”Provocerande Konst” finnas kvar.
V.45: Redovisning ”Provocerande Konst” – betygskriterier och gruppindelningar kommer v. 41.
Dans. Eftersom vi inte hade någon lektionssal tog vi i stället en promenad till Galleri Bokform och utställningen ”Enbokärenbokärenbok” därefter fortsatte turen till Nya Stadsgalleriet för att där titta på Kristina Digmans barnboksillustrationer. För den som missade utställningen finns det möjlighet att läsa om den i HP här finns också en recension. Därefter gällde eget arbete med fördjupninguppgifterna. Det arbetet fortsatte på Stadsbiblioteket.
/Angelica
Konst/Textil arbetade vidare på sina uppgifter var och en på sitt håll. Det har kommit önskemål om att få jobba likadant v. 41 och det går bra under förutsättning att alla verkligen blir klara och har allt sitt material med sig v. 42. Jag kommer att finnas i hörsalen till den som vill jobba hos mig. V.42 börjar med att ni sätter upp era saker och det får ni en halvtimme på er att göra. Det går bra att komma klockan 15.00 på onsdagen också, men det måste jag få reda på i förväg – antingen genom mail eller här i bloggen. Resten av lektionen går vi runt och tittar på det som ställts ut och varje grupp/person får 5-10 minuter på sig att presentera sitt projekt.
Teater fortsatte att redovisa de små uppgifterna och det blev återigen en kul och givande lektion. Efter det avslutades betygspraten parallellt medan övriga klassmedlemmar arbetade vidare med den stora uppgiften. Resten av dagen ägnades åt utställningar. Först Kristina Digmans teckningar på Nya stadsgalleriet där alla uppmanades att se på genusperspektivet och jämföra med alla barnböcker som man själv vuxit upp med. Därefter fortsatte promenaden till Bokform och den utställning som jag och bokbindaren Per-Anders Hübner gjort.
Detta gäller teaterklassen framöver:
V. 40: Vi ska prata om utställningarna som vi sett vecka 39. Därefter går jag igenom vad man ska tänka på om man ska skriva/göra en recension. Avslutningsvis ska vi se en film som man kan välja att recensera. Mer om denna uppgift längre fram.
V. 41: Redovisning av 50-70-talsuppgifterna.
V. 42: Introduktion till ”Provocerande Konst”. Starta med fördjupningsuppgiften.
V. 43: Uppsamling. Muntliga redovisningar och inlämning av de uppgifter som inte har blivit klara. När ni går på höstlov ska bara fördjupningsuppgiften i ”Provocerande Konst” finnas kvar.
V.45: Redovisning ”Provocerande Konst” – betygskriterier och gruppindelningar kommer v. 41.
Dans. Eftersom vi inte hade någon lektionssal tog vi i stället en promenad till Galleri Bokform och utställningen ”Enbokärenbokärenbok” därefter fortsatte turen till Nya Stadsgalleriet för att där titta på Kristina Digmans barnboksillustrationer. För den som missade utställningen finns det möjlighet att läsa om den i HP här finns också en recension. Därefter gällde eget arbete med fördjupninguppgifterna. Det arbetet fortsatte på Stadsbiblioteket.
/Angelica
SP v.38
Grunderna för tillverkning av blyinfattade fönster gicks igenom. I de gotiska skelettformade medeltida kyrkorna fanns det utrymme för en ny konstform – det blyinfattade fönstret.
Glaset blåstes i glashyttor till stora fat som man sedan skar ut lämpliga bitar ur. Glaset kunde bemålas och därefter blyinfattade man glaset.
Dags att börja jobba med epokerna. Efter olika genomgångar ska nu klassen fördjupa sig i antiken, medeltiden, renässansen, barocken och romantiken. Från 400 f.kr till 1850 finns det möjlighet att fördjupa sig inom dans, teater, musik, mode, arkitektur, bild och skulptur. Jämför och försök förstå sambandet mellan kultur och samhälle. Vilka tankar var det som styrde de olika epokerna och hur märktes det i kulturen?
Det är fritt fram för egna idéer och arbetsmetoder. Hur var och en ska jobba löser vi i de enskilda samtal som påbörjats nu och som vi ska fortsätta med på fredag (om vi hinner) och nästa vecka. Vad det gäller betygskriterier kan ni titta under rubriken "Råd till redovisningar" längre ner.
Meningen med uppgiften är att ni ska fördjupa era kunskaper om epokerna. Man kan välja att titta på en konstart och göra nedslag i olika epoker och jämföra. Man kan också koncentrera sig på en epok och beskriva flera konstarter och jämföra dessa med varandra. Du ska hela tiden bära med dig frågan "varför" när du jämför och analyserar.
Samhället formar konsten och konsten formar samhället. Hitta trådarna!
Arbetet, som får göras muntligt eller skriftligt enskilt eller tillsammans med någon, bör vara klart v.42.
De flesta har lämnat in sin "lilla" uppgift och nästa gång får ni tillbaka era arbeten - ni som mailat får en kommentar via mailen.
På onsdag är det friluftsdag så vi ses igen på fredag efter WCD.
/Angelica
Glaset blåstes i glashyttor till stora fat som man sedan skar ut lämpliga bitar ur. Glaset kunde bemålas och därefter blyinfattade man glaset.
Dags att börja jobba med epokerna. Efter olika genomgångar ska nu klassen fördjupa sig i antiken, medeltiden, renässansen, barocken och romantiken. Från 400 f.kr till 1850 finns det möjlighet att fördjupa sig inom dans, teater, musik, mode, arkitektur, bild och skulptur. Jämför och försök förstå sambandet mellan kultur och samhälle. Vilka tankar var det som styrde de olika epokerna och hur märktes det i kulturen?
Det är fritt fram för egna idéer och arbetsmetoder. Hur var och en ska jobba löser vi i de enskilda samtal som påbörjats nu och som vi ska fortsätta med på fredag (om vi hinner) och nästa vecka. Vad det gäller betygskriterier kan ni titta under rubriken "Råd till redovisningar" längre ner.
Meningen med uppgiften är att ni ska fördjupa era kunskaper om epokerna. Man kan välja att titta på en konstart och göra nedslag i olika epoker och jämföra. Man kan också koncentrera sig på en epok och beskriva flera konstarter och jämföra dessa med varandra. Du ska hela tiden bära med dig frågan "varför" när du jämför och analyserar.
Samhället formar konsten och konsten formar samhället. Hitta trådarna!
Arbetet, som får göras muntligt eller skriftligt enskilt eller tillsammans med någon, bör vara klart v.42.
De flesta har lämnat in sin "lilla" uppgift och nästa gång får ni tillbaka era arbeten - ni som mailat får en kommentar via mailen.
På onsdag är det friluftsdag så vi ses igen på fredag efter WCD.
/Angelica
ES v.38
Musik fick se ett avsnitt ur ”norr om Eden” som handlar om svenskarnas syn på sex sett ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Betygssamtal och arbete med uppgiften fortgick.
Nu blir det ett uppehåll på tre veckor pga. friluftsdag och Projektarbete. V. 42 redovisar de som kan och ev. hinner vi med att gå på utställning.
Konst och Textil gick på morgonpromenad och tittade på utställningen ”Enbokärenbokärenbok” och fortsatte därefter att arbeta med sina arbetsuppgifter. De som inte hunnit med att prata betygsmål gjorde det. Nästa torsdag får ni arbeta var ni vill. Jag finns på plats för den som vill jobba i klassrummet och/eller behöver handledning.
Teater redovisade sina arbeten runt Nutida konst. det blev en givande och bra start på eftermiddagen. Teater såg ett avsnitt ur ”Norr om Eden” och betygsamtal påbörjades och avslutades nästan. Fördjupningen runt 50-70-talet har kommit igång och ska vara klart v.41 alt. 42 för redovisning. Efter denna historiska återblick ska klassen ägna sig åt ”provocerande konst” samt göra några nedslag i nutida konst.
Dans var utan lektionssal den första timmen i dag och det användes till att utforska vad det finns för böcker på biblioteket. De flesta har nu haft betygsprat och nu är det arbete som gäller. Nästa vecka går vi till Bokform och tittar på utställningen ”Enbokärenbokärenbok” och därefter fortsätter promenaden till Stadsbiblioteket for fortsatt research och arbete.
/Angelica
Nu blir det ett uppehåll på tre veckor pga. friluftsdag och Projektarbete. V. 42 redovisar de som kan och ev. hinner vi med att gå på utställning.
Konst och Textil gick på morgonpromenad och tittade på utställningen ”Enbokärenbokärenbok” och fortsatte därefter att arbeta med sina arbetsuppgifter. De som inte hunnit med att prata betygsmål gjorde det. Nästa torsdag får ni arbeta var ni vill. Jag finns på plats för den som vill jobba i klassrummet och/eller behöver handledning.
Teater redovisade sina arbeten runt Nutida konst. det blev en givande och bra start på eftermiddagen. Teater såg ett avsnitt ur ”Norr om Eden” och betygsamtal påbörjades och avslutades nästan. Fördjupningen runt 50-70-talet har kommit igång och ska vara klart v.41 alt. 42 för redovisning. Efter denna historiska återblick ska klassen ägna sig åt ”provocerande konst” samt göra några nedslag i nutida konst.
Dans var utan lektionssal den första timmen i dag och det användes till att utforska vad det finns för böcker på biblioteket. De flesta har nu haft betygsprat och nu är det arbete som gäller. Nästa vecka går vi till Bokform och tittar på utställningen ”Enbokärenbokärenbok” och därefter fortsätter promenaden till Stadsbiblioteket for fortsatt research och arbete.
/Angelica
Tillägg Uppgift 50-70-tal
Angående redovisning av uppgiften:
Skriftliga arbeten bör ligga på runt 6 sidor, men det gör inget om det blir 2 mer eller mindre.
Fler personer i gruppen betyder inte att det måste vara dubbelt så många sidor!
Muntliga arbeten ska vara runt 20 minuter – detta är viktigt. 2 minuter plus eller minus gör inget, men det får inte fara iväg tidsmässigt. Klocka era arbeten innan ni redovisar.
Bli inte långrandig - gör den redovisning som du själv skulle vilja lyssna på!
Glöm inte att utnyttja möjligheten till feedback genom att skicka dina tankar och skisser till mig via mailen.
/Angelica
Skriftliga arbeten bör ligga på runt 6 sidor, men det gör inget om det blir 2 mer eller mindre.
Fler personer i gruppen betyder inte att det måste vara dubbelt så många sidor!
Muntliga arbeten ska vara runt 20 minuter – detta är viktigt. 2 minuter plus eller minus gör inget, men det får inte fara iväg tidsmässigt. Klocka era arbeten innan ni redovisar.
Bli inte långrandig - gör den redovisning som du själv skulle vilja lyssna på!
Glöm inte att utnyttja möjligheten till feedback genom att skicka dina tankar och skisser till mig via mailen.
/Angelica
ES - arbetsuppgift 50/60/70-tal
Nu är det dags för en djupdykning i efterkrigstidens kulturvärld.
Jag vill att ni ska undersöka varför kultur blivit som det blivit.
Exempelvis:
Hur har man i de olika årtiondena sett på miljö – t.ex. vilka material har man använt i design, kläder etc.
Hur har synen på män kvinnor och barn påverkat kulturen?
Vad hittade folk på när de var lediga på sin fritid – dans, bio, hobbys, konst, teater, musik – och hur kan man se samhällets utveckling i alla olika fritidssysselsättningar?
Hur bodde vi och varför – vad hade vi för prylar runt oss och varför?
Exempelvis:
Hur har man i de olika årtiondena sett på miljö – t.ex. vilka material har man använt i design, kläder etc.
Hur har synen på män kvinnor och barn påverkat kulturen?
Vad hittade folk på när de var lediga på sin fritid – dans, bio, hobbys, konst, teater, musik – och hur kan man se samhällets utveckling i alla olika fritidssysselsättningar?
Hur bodde vi och varför – vad hade vi för prylar runt oss och varför?
Nu har tämligen fria händer att arbeta med den här arbetsuppgiften. Jag tycker att det är viktigt att ni försöker hitta sambanden mellan samhället och kulturen och vägen dit kan se mycket olika ut.
Ni får jobba själva eller tillsammans med andra, skriftligt eller muntligt.
Utgå från något som intresserar er och se vad som finns att hitta där.
I de enskilda samtal som vi hade förra veckan (och som vi ska fortsätta att ha v.38) finns det möjlighet att prata om upplägget.
Betyg
Jag har filat på de kriterierna som stod på tavlan och hoppas att de är tydligare nu.
För alla uppgifterna gäller att man tar minst två årtal med minst 5 års skillnad.
G
Beskriv
Ta upp några kulturyttringar (2-3 stycken räcker) och beskriv när var och hur de fanns. Beskriv kort vad det var i samhället som påverkade det du valt att beskriva.
VG
Förklara
Ta upp flera kulturyttringar från minst två olika konstarter och jämför med vad som händer i samhället. Förklara sambandet mellan kultur och samhälle.
MVG
Se helheten. Bind ihop flera olika konstarter och dra slutsatser. I den här uppgiften kan det vara ett smart grepp att utgå från olika påhittade personer. T.ex. en tonårskille på 50-talet, en på 60-talet och en på 70-talet. Vilket samhällsklimat levde han i och hur kom det till uttryck i vad han upplevde och skapade. Kläder musik dans etc.… Vilka politiska vindar påverkade hans val?
Dra slutsatser, analysera och ha en röd tråd genom hela arbetet.
ES v.37
Veckan har gått åt till att redovisa vad ni hittade för trådar i veckotidningarna. Sedan pratade vi om den fördjupningen i 50-60-70-talet som ni ska göra och när det ska vara klart.
Musik ska vara klara v.42 och vi har v. 43 i reserv.
Den som missar en planerad muntlig redovisning vid dessa tillfällen får lämna in skriftligt i stället.
Musik har ingen Kuhi v. 39-41 så det vill till att vara på banan när vi skiljs åt på onsdag. Det är väldigt viktigt att jag får prata med alla på onsdag så det gäller att vara effektiv.
Konst/textil ska vara klara v. 42 och då blir redovisningen i form av en gemensam utställning.
Dans ska vara klara v. 43 – Dans har ingen Kuhi v. 40-41 och de två närmsta fredagarna har vi delvis blivit av med klassrummet – så här gäller också disciplin på hög nivå. V. 42 träffas vi och kollar upp vad som behövs göras innan redovisningarna.
OBS viktigt DANS
På fredag (19/9) träffas vi utanför hörsalen. Vi ska gå till skolbiblioteket och se vad det finns för material till era arbeten där och då tänker jag hitta ett ostört ställe för fortsatta samtal med er. Kl. 11 får vi tillbaka hörsalen igen och då ska de som vill redovisa uppgiften om ”Nutida konst” muntligt göra det.
Nästa fredag (26/9) går vi på konstrunda i Halmstad – samling utanför hörsalen.
/Angelica
Musik ska vara klara v.42 och vi har v. 43 i reserv.
Den som missar en planerad muntlig redovisning vid dessa tillfällen får lämna in skriftligt i stället.
Musik har ingen Kuhi v. 39-41 så det vill till att vara på banan när vi skiljs åt på onsdag. Det är väldigt viktigt att jag får prata med alla på onsdag så det gäller att vara effektiv.
Konst/textil ska vara klara v. 42 och då blir redovisningen i form av en gemensam utställning.
Dans ska vara klara v. 43 – Dans har ingen Kuhi v. 40-41 och de två närmsta fredagarna har vi delvis blivit av med klassrummet – så här gäller också disciplin på hög nivå. V. 42 träffas vi och kollar upp vad som behövs göras innan redovisningarna.
OBS viktigt DANS
På fredag (19/9) träffas vi utanför hörsalen. Vi ska gå till skolbiblioteket och se vad det finns för material till era arbeten där och då tänker jag hitta ett ostört ställe för fortsatta samtal med er. Kl. 11 får vi tillbaka hörsalen igen och då ska de som vill redovisa uppgiften om ”Nutida konst” muntligt göra det.
Nästa fredag (26/9) går vi på konstrunda i Halmstad – samling utanför hörsalen.
/Angelica
SP v.37
onsdag
En epok – romantiken – fick denna gråmulna onsdag, stå modell för hur olika tankar skapar en gemensam plattform för hur kultur utvecklas i en viss tid.
Konst, lite kläder, musik och dans var de konstarter som vi tittade närmare på.
Empiren kom med Napoleon och med honom fick klassicismen ett uppsving i bildkonsten. ”David” var Den stora konstnären efter franska revolutionen. Franska revolutionen var 1789 och efter det följde flera uppror i Europa. Nu var det inte längre kungarna som stod för kultur och smak utan den nya borgarklassen och industriägarna. Konstnären blev fri och fattig och i vissa fall upphöjd till stjärnstatus. Det sättet att se på kändisar har vi än i dag och man kan säga att detta synsätt skapades under början av 1800-talet. Nya ideal!
Romantiken kallas en epok i början av 1800-talet som nästan genomgående stod för dramatik och häftig natur. Inom bildkonsten skulle det gärna vara mörka toner och på väg-att-bli-åska-känsla. Människan skildras som liten, ensam och gärna i olika åldrar. I sällskapslivet gjorde valsen gjorde entré och betraktades i början som oanständig eftersom man höll om varandra och dansade i par hela dansen.
Inom baletten kom tåspets och tyll. Ballerinan skulle sväva fram och verka ha övernaturliga krafter. Vi såg på två avsnitt ut Svansjön. En version var traditionell och den andra var med en ny koreografi. Små svanarnas dans.
På fredag ska vi gå till Bokform och se på utställningen ”Enbokärenbokärenbokärenbok” som ligger på Sven Jonsons gata 2 A, mittemot Trottobar på andra sidan Nissan. Vi samlas i hörsalen och går gemensamt till galleriet.
Läs om oss i HP och lyssna i Radio Halland i dag onsdag.
Nästa vecka ska klassen börja arbeta med fördjupning i ”Epokerna”.
Fundera på hur ni vill arbeta. Ni får full frihet i att arbeta ensamma eller tillsammans med någon annan. Fritt fram om ni vill redovisa skriftligt eller muntligt.
Muntligt: max en kvart
Skriftligt 3-6 sidor.
Hur ni ska arbeta och vilket grepp ni ska ta diskuterar vi nästa vecka.
(Glöm inte Nutida konst uppgiften från Kulturnatten)
Ni kan välja att följa en konstart genom flera epoker, eller ett tankesätt (t.ex. kvinnor i konsten) eller djupdyka i en epok – eller kanske har ni egna idéer om hur ni vill jobba.
Tänk till!!
Arbetet bör vara klart innan v.44.
/Angelica
En epok – romantiken – fick denna gråmulna onsdag, stå modell för hur olika tankar skapar en gemensam plattform för hur kultur utvecklas i en viss tid.
Konst, lite kläder, musik och dans var de konstarter som vi tittade närmare på.
Empiren kom med Napoleon och med honom fick klassicismen ett uppsving i bildkonsten. ”David” var Den stora konstnären efter franska revolutionen. Franska revolutionen var 1789 och efter det följde flera uppror i Europa. Nu var det inte längre kungarna som stod för kultur och smak utan den nya borgarklassen och industriägarna. Konstnären blev fri och fattig och i vissa fall upphöjd till stjärnstatus. Det sättet att se på kändisar har vi än i dag och man kan säga att detta synsätt skapades under början av 1800-talet. Nya ideal!
Romantiken kallas en epok i början av 1800-talet som nästan genomgående stod för dramatik och häftig natur. Inom bildkonsten skulle det gärna vara mörka toner och på väg-att-bli-åska-känsla. Människan skildras som liten, ensam och gärna i olika åldrar. I sällskapslivet gjorde valsen gjorde entré och betraktades i början som oanständig eftersom man höll om varandra och dansade i par hela dansen.
Inom baletten kom tåspets och tyll. Ballerinan skulle sväva fram och verka ha övernaturliga krafter. Vi såg på två avsnitt ut Svansjön. En version var traditionell och den andra var med en ny koreografi. Små svanarnas dans.
På fredag ska vi gå till Bokform och se på utställningen ”Enbokärenbokärenbokärenbok” som ligger på Sven Jonsons gata 2 A, mittemot Trottobar på andra sidan Nissan. Vi samlas i hörsalen och går gemensamt till galleriet.
Läs om oss i HP och lyssna i Radio Halland i dag onsdag.
Nästa vecka ska klassen börja arbeta med fördjupning i ”Epokerna”.
Fundera på hur ni vill arbeta. Ni får full frihet i att arbeta ensamma eller tillsammans med någon annan. Fritt fram om ni vill redovisa skriftligt eller muntligt.
Muntligt: max en kvart
Skriftligt 3-6 sidor.
Hur ni ska arbeta och vilket grepp ni ska ta diskuterar vi nästa vecka.
(Glöm inte Nutida konst uppgiften från Kulturnatten)
Ni kan välja att följa en konstart genom flera epoker, eller ett tankesätt (t.ex. kvinnor i konsten) eller djupdyka i en epok – eller kanske har ni egna idéer om hur ni vill jobba.
Tänk till!!
Arbetet bör vara klart innan v.44.
/Angelica
Kulturhistoria v.36
Musik
60-70-talet.
Den arga punken bröt med proggen och hippierörelsen.
Om allt var möjligt under 60-talet, med aldrig sinande resurser och obefintligt miljömedvetande så var det annorlunda under 70-talet. Det finns ingen framtid och miljöproblemen är stora. Slit och släng är slut nu och nya material tar plats på arenan
Plast och nylon ersätts av trä och bomull.
Hur ser nutiden ut? Vad har vi idag som visar sig i kulturen?
Reto – vi tittar tillbaka på 60-80-talet när det gäller kläder.
IT-tekniken har öppnat möjligheterna för alla att bli konstnärer, men konkurrensen är stenhård. Det gäller att sticka ut och ha rätt kontakter. Det blir viktigt att skydda sin konstnärliga produkt.
Vad finns det i veckotidningar från 60-talet? Vad sticker ut? Vad känner vi igen?
Upptäckterna ska redovisas v.37.
Uppgiften om att gå ut och leta nutida Kultur delgavs gruppen. ( Se Uppgift v. 36 – Nutida konstnär/konstverk )
Konst/Textil
Två starka rörelser växte fram under 60-talet
Hippierörelsen
Proggrörelsen
Hippies var pacifister och experimenterade med konsten. H. Undersökte gränserna för konst,
Proggarna var politiska och ville att konsten skulle innehålla ett budskap. Jämlikhet, solidaritet med folket och barnens rätt kom i centrum.
Dessa starka rörelser korsar varandra vid flera tillfällen, men deras syn på konst/kultur skiljer sig väldigt mycket.
Andra saker som kom att påverka:
Månlandning 1969 satte sina spår i kulturen. TV-serier (Star trek), Filmer (2001), kläder med silver och hjälmar, musik (Dark side of the moon med Pink Floyd) och hus (Futoro).
Vad finns det i veckotidningar från 60-talet? Vad sticker ut? Vad känner vi igen?
Upptäckterna ska redovisas v.37.
Uppgiften om att gå ut och leta nutida Kultur delgavs gruppen. ( Se Uppgift v. 36 – Nutida konstnär/konstverk )
Teater
Två starka rörelser växte fram under 60-talet
Hippierörelsen
Proggrörelsen
Hippies var pacifister och experimenterade med konsten. H. Undersökte gränserna för konst,
Proggarna var politiska och ville att konsten skulle innehålla ett budskap. Jämlikhet, solidaritet med folket och barnens rätt kom i centrum.
Dessa starka rörelser korsar varandra vid flera tillfällen, men deras syn på konst/kultur skiljer sig väldigt mycket.
Andra saker som kom att påverka:
Månlandning 1969 satte sina spår i kulturen. TV-serier (Star Trek), Filmer (2001), kläder med silver och hjälmar, musik (Dark side of the moon med Pink Floyd) och hus (Futoro).
Vad finns det i veckotidningar från 60-talet? Vad sticker ut? Vad känner vi igen?
Resultaten redovisades och det var övervägande bilden av kvinnan som kom i fokus. Diskussion runt om saker och ting har förändrats eller inte. Reklamen var mer rakt på sak, men budskapet finns kvar ansåg några och andra tyckte att synen på människan har förändrats.
Teaterns utveckling 50-70. Fokus på Sverige. Hippierörelsen och proggen utvecklade teatern på olika vis. Happenings och teater som politiskt redskap följde varandra och korsade varandras vägar allt mer ju längre fram man kom.
Vi tittade på en snutt ur en dokumentär om Pistolteatern.
Göteborgs stadsteater var först med att ta in de nya idéerna på de etablerade scenerna. Kent Andersson och Lennart Hjulström tog med sig demokratiska beslutsprocesser och den politiskt färgade teatern in i etablissemanget.
Teaterklassen ska i höst arbeta med enaktare som knyter an till denna tid i teaterhistorien.
Tveksamt om man kan hitta tillräckligt många enaktare, men en tanke är att plocka delar ur pjäser och kanske också pröva på att upprepa några happenings. Fluxus rörelsen i Sverige är väl dokumenterad av Bengt av Klintberg. Kanske man skulle kunna be honom komma och berätta om Fluxus? (en idé som slog mig nu när jag sitter och skriver)
V. 37 ska Teater iväg på mässa så vi har ingen Kulturhistoria. Lektionen är flyttad till v.45.
Uppgiften om att gå ut och leta nutida Kultur delgavs gruppen. ( Se Uppgift v. 36 – Nutida konstnär/konstverk )
Dans
Proggarna och Hippies stod för den kulturella utvecklingen och Punken reagerade mot båda dessa ”rörelser”. Punken är våldsam och anarkistisk. Månlandningen smittade av sig och mer om vad det innebar finns att läsa högre upp i detta inlägg.
Veckotidningar skärskådades och redovisning gjordes med en gång.
SP
Men blicken på kvinnan i konstarternas värld började vi i antiken. Vi tittade på skulpturer från rena lugna klassiska perioden och den sedan den mer dramatiska och livliga hellenismen.
I epoken ”medeltiden” blev hållplatsen Hildegard av Bingen och skivan: Vision - The Music of Hildegard von Bingen i Richard Southers arrangemang.
Mycket konst blev det samt en titt på kläder och dans från filmen Romeo och Julia från 1974.
Det har igenom tiderna funnits många starka och inflytelserika kvinnor både inom konsten så väl som inom andra områden. Varför försvinner de i historiens dimmor och sandstormar, vem sopar undan spåren och varför?
Fredag: Vi såg på Den vidunderliga Världshistorien del 1 & 2.
60-70-talet.
Den arga punken bröt med proggen och hippierörelsen.
Om allt var möjligt under 60-talet, med aldrig sinande resurser och obefintligt miljömedvetande så var det annorlunda under 70-talet. Det finns ingen framtid och miljöproblemen är stora. Slit och släng är slut nu och nya material tar plats på arenan
Plast och nylon ersätts av trä och bomull.
Hur ser nutiden ut? Vad har vi idag som visar sig i kulturen?
Reto – vi tittar tillbaka på 60-80-talet när det gäller kläder.
IT-tekniken har öppnat möjligheterna för alla att bli konstnärer, men konkurrensen är stenhård. Det gäller att sticka ut och ha rätt kontakter. Det blir viktigt att skydda sin konstnärliga produkt.
Vad finns det i veckotidningar från 60-talet? Vad sticker ut? Vad känner vi igen?
Upptäckterna ska redovisas v.37.
Uppgiften om att gå ut och leta nutida Kultur delgavs gruppen. ( Se Uppgift v. 36 – Nutida konstnär/konstverk )
Konst/Textil
Två starka rörelser växte fram under 60-talet
Hippierörelsen
Proggrörelsen
Hippies var pacifister och experimenterade med konsten. H. Undersökte gränserna för konst,
Proggarna var politiska och ville att konsten skulle innehålla ett budskap. Jämlikhet, solidaritet med folket och barnens rätt kom i centrum.
Dessa starka rörelser korsar varandra vid flera tillfällen, men deras syn på konst/kultur skiljer sig väldigt mycket.
Andra saker som kom att påverka:
Månlandning 1969 satte sina spår i kulturen. TV-serier (Star trek), Filmer (2001), kläder med silver och hjälmar, musik (Dark side of the moon med Pink Floyd) och hus (Futoro).
Vad finns det i veckotidningar från 60-talet? Vad sticker ut? Vad känner vi igen?
Upptäckterna ska redovisas v.37.
Uppgiften om att gå ut och leta nutida Kultur delgavs gruppen. ( Se Uppgift v. 36 – Nutida konstnär/konstverk )
Teater
Två starka rörelser växte fram under 60-talet
Hippierörelsen
Proggrörelsen
Hippies var pacifister och experimenterade med konsten. H. Undersökte gränserna för konst,
Proggarna var politiska och ville att konsten skulle innehålla ett budskap. Jämlikhet, solidaritet med folket och barnens rätt kom i centrum.
Dessa starka rörelser korsar varandra vid flera tillfällen, men deras syn på konst/kultur skiljer sig väldigt mycket.
Andra saker som kom att påverka:
Månlandning 1969 satte sina spår i kulturen. TV-serier (Star Trek), Filmer (2001), kläder med silver och hjälmar, musik (Dark side of the moon med Pink Floyd) och hus (Futoro).
Vad finns det i veckotidningar från 60-talet? Vad sticker ut? Vad känner vi igen?
Resultaten redovisades och det var övervägande bilden av kvinnan som kom i fokus. Diskussion runt om saker och ting har förändrats eller inte. Reklamen var mer rakt på sak, men budskapet finns kvar ansåg några och andra tyckte att synen på människan har förändrats.
Teaterns utveckling 50-70. Fokus på Sverige. Hippierörelsen och proggen utvecklade teatern på olika vis. Happenings och teater som politiskt redskap följde varandra och korsade varandras vägar allt mer ju längre fram man kom.
Vi tittade på en snutt ur en dokumentär om Pistolteatern.
Göteborgs stadsteater var först med att ta in de nya idéerna på de etablerade scenerna. Kent Andersson och Lennart Hjulström tog med sig demokratiska beslutsprocesser och den politiskt färgade teatern in i etablissemanget.
Teaterklassen ska i höst arbeta med enaktare som knyter an till denna tid i teaterhistorien.
Tveksamt om man kan hitta tillräckligt många enaktare, men en tanke är att plocka delar ur pjäser och kanske också pröva på att upprepa några happenings. Fluxus rörelsen i Sverige är väl dokumenterad av Bengt av Klintberg. Kanske man skulle kunna be honom komma och berätta om Fluxus? (en idé som slog mig nu när jag sitter och skriver)
V. 37 ska Teater iväg på mässa så vi har ingen Kulturhistoria. Lektionen är flyttad till v.45.
Uppgiften om att gå ut och leta nutida Kultur delgavs gruppen. ( Se Uppgift v. 36 – Nutida konstnär/konstverk )
Dans
Proggarna och Hippies stod för den kulturella utvecklingen och Punken reagerade mot båda dessa ”rörelser”. Punken är våldsam och anarkistisk. Månlandningen smittade av sig och mer om vad det innebar finns att läsa högre upp i detta inlägg.
Veckotidningar skärskådades och redovisning gjordes med en gång.
SP
Men blicken på kvinnan i konstarternas värld började vi i antiken. Vi tittade på skulpturer från rena lugna klassiska perioden och den sedan den mer dramatiska och livliga hellenismen.
I epoken ”medeltiden” blev hållplatsen Hildegard av Bingen och skivan: Vision - The Music of Hildegard von Bingen i Richard Southers arrangemang.
Mycket konst blev det samt en titt på kläder och dans från filmen Romeo och Julia från 1974.
Det har igenom tiderna funnits många starka och inflytelserika kvinnor både inom konsten så väl som inom andra områden. Varför försvinner de i historiens dimmor och sandstormar, vem sopar undan spåren och varför?
Fredag: Vi såg på Den vidunderliga Världshistorien del 1 & 2.
Uppgift nr 1 - ES & SP
Uppgift v. 36 – Nutida konstnär/konstverk
Arbetsuppgiften kan lämpligt knytas till Kulturnatten, men kan naturligtvis göras någon annan dag och/eller på någon annan plats.
Beskriv en konstnär/konstverk. Försök att välja något som du inte sysslar med själv.
I ditt arbete ska du berätta om
1) Konstnären
Konstverket – som du valt att beskriva. Berätta hur det ser ut, låter, är.
(G)
2) Berätta om minst tre andra verk av samma konstnär eller i samma stil.
(VG)
3) Hur passar konstverket/konstnären in i samtiden.
Beskriv det du väljer att ta fasta på, t.ex, genusperspektiv, miljöaspekter, samhällsinflytande, uppfinningar och teknisk utveckling, politiskt klimat
(MVG)
Redovisa kort : ca 5 minuter
1-2 A4 inklusive bilder.
Glöm inte att läsa råden när du ska göra ditt arbete.
Musik ska redovisa v. 38, Skriftligt
SPk ska redovisa fredag v.38 blandat skriftligt & muntligt. V.37 bestämmer vi hur många som ska redovisa muntligt.
Konst/Textil ska redovisa skriftligt och lämna in v. 38.
Teater ska redovisa både muntligt och skriftligt. 38. Lektionspasset inleds med redovisningarna.
Dans ska redovisa både muntligt och skriftligt. V. 38 gäller för muntligt och v.39 för skriftligt. V. 37 ska alla veta om det blir muntligt eller skriftligt.
Det går utmärkt att maila era arbeten till mig – tänk bara på att inte ha för stora bilder.
Fram till v. 38 kan ni be om hjälp via mail eller mobil
hitta ditt sätt att arbeta och redovisa – ha roligt
/Angelica
Arbetsuppgiften kan lämpligt knytas till Kulturnatten, men kan naturligtvis göras någon annan dag och/eller på någon annan plats.
Beskriv en konstnär/konstverk. Försök att välja något som du inte sysslar med själv.
I ditt arbete ska du berätta om
1) Konstnären
Konstverket – som du valt att beskriva. Berätta hur det ser ut, låter, är.
(G)
2) Berätta om minst tre andra verk av samma konstnär eller i samma stil.
(VG)
3) Hur passar konstverket/konstnären in i samtiden.
Beskriv det du väljer att ta fasta på, t.ex, genusperspektiv, miljöaspekter, samhällsinflytande, uppfinningar och teknisk utveckling, politiskt klimat
(MVG)
Redovisa kort : ca 5 minuter
1-2 A4 inklusive bilder.
Glöm inte att läsa råden när du ska göra ditt arbete.
Musik ska redovisa v. 38, Skriftligt
SPk ska redovisa fredag v.38 blandat skriftligt & muntligt. V.37 bestämmer vi hur många som ska redovisa muntligt.
Konst/Textil ska redovisa skriftligt och lämna in v. 38.
Teater ska redovisa både muntligt och skriftligt. 38. Lektionspasset inleds med redovisningarna.
Dans ska redovisa både muntligt och skriftligt. V. 38 gäller för muntligt och v.39 för skriftligt. V. 37 ska alla veta om det blir muntligt eller skriftligt.
Det går utmärkt att maila era arbeten till mig – tänk bara på att inte ha för stora bilder.
Fram till v. 38 kan ni be om hjälp via mail eller mobil
hitta ditt sätt att arbeta och redovisa – ha roligt
/Angelica
Kulturhistoria v.35
Det första arbetsområdet kommer att kretsa runt 50-70-talet och under veckan som gick har jag pratat om hur vi gick från en tonårsrevolt mot föräldragenerationen på 50-talet till hippies och proggare som protesterade mot samhället på 70-talet. Vi tittade på filmsnuttar som visade olika idoler och förebilder; James Dean och Elvis Presley. Vi såg ett program som handlade om H55 och tio minuters film om televisionens intåg och påverkan på såväl design, heminredning och politiskt medvetande.
Vi såg en film som handlade om konsten på 60-talet och sedan en snutt ur "Hundra svenska år" och klädmodets förändringar.
I konst och textil hann vi även kolla in lite andra 70-talstendenser som disco och punk.
Teaterklassen som läser dubbelt så mycket som övriga fick bläddra i veckotidningar och försöka hitta tidstypiska attityder under 50-70-talet. Detta ska redovisas på torsdag.
Vi ses på onsdag/torsdag/fredag
Angelica
Vi såg en film som handlade om konsten på 60-talet och sedan en snutt ur "Hundra svenska år" och klädmodets förändringar.
I konst och textil hann vi även kolla in lite andra 70-talstendenser som disco och punk.
Teaterklassen som läser dubbelt så mycket som övriga fick bläddra i veckotidningar och försöka hitta tidstypiska attityder under 50-70-talet. Detta ska redovisas på torsdag.
Vi ses på onsdag/torsdag/fredag
Angelica
